Friiiiiii....

Så här känns det, i hela kroppen. Jag är fri från en av de största plågoandarna i mitt liv. För ett par år sen, innan tankarna vuxit sig starka, så såg jag det inte så alls. Men de senaste åren har det börjat kännas så mer och mer. Jag har varit en slav under nikotinet. "Kan själv" har alltid varit min grej, och varje gång jag har försökt sluta har jag misslyckats. Inte orkat med varken abstinensen eller mig själv. Nu är jag är så glad för att jag tog steget, sökte hjälp i stället för att försöka vara "duktig". Tack TP på USÖ, tack Champix och tack MIG! Visst får jag suget ibland, men det går fort över. Det svåraste har nog varit vanan, att ändra om rutinerna jag hade runt rökningen. För ja, jag skapade rutiner RUNT rökningen. Ciggen var navet, ciggen bestämde. Sambon och jag pratade om det på väg in på bion sist. Förut rökte vi alltid en extra cigg innan, för att man inte skulle bli röksugen under filmen!!! Paniken man kände på kvällen och det bara fanns ett par cigg kvar, HUR ska vi klara oss till i morgon!!! Jag har cyklat i snöstorm, genom hela stan, mitt i natten, för att få tag i cigg!!!



En månad nu, sen jag fimpade för gott. Friiiii...
Ett bevis för att jag numera inte luktar rök kom för två veckor sen ca. Dottern och jag stod vid diskbänken och jag lutade mig förbi henne. Då sa hon, -Mamma, nu luktar du inte rök längre, nu luktar du mer...naturell. Sött tycker jag. Och skönt, för även om jag visste att jag stank förut, så var det lite tufft att höra att man luktade illa.
Fler och fler sensationer dyker upp. Smaker...en del saker smakar annorlunda än förut..dofter, både till för och nackdel. Något jag inte gjorde förut var att känna dofter av människor, både de som doftar gott och de som luktar illa.









Ovan inlagda bild är en av de största nackdelarna.
Jag har aldrig i min vildaste fantasi kunnat ana att det luktade så illa i bussar.
Nästa gång det vankas bussfärd blir det luktagott under lilla näsan.

Allt det här är ju såklart inga nyheter för någon som slutat röka. Men för mig, inbiten nikotinist sen ca 30 år tillbaka är det fantastiska upplevelser.

På söndag firar jag, då tar jag med mig dottern och åker på kryss. :)